Detta examensarbete är resultatet av arbetet under sista delen av min landskapsarkitektutbildning på Alnarp, SLU. Arbetet riktar sig främst till de med ett intresse för frågor som hållbar stadsbyggnad och stadsplanering. Arbetets grund ligger i en utvärdering av stadsdelen Bo01 i Malmö enligt ett certifieringssystem för hela stadsdelar ? BREEAM Communities. Som upptakt till detta görs en omvärldsanalys och introduktion av aktuella miljöfrågor, och då i synnerhet sådana med relation till staden. Med hjälp av de bedömningsverktyg BREEAM Communities erbjuder görs en utvärdering av ett antal aspekter på Bo01.

Denna uppsats utgör en explorativ fallstudie om certifieringssystemet BREEAM Communities och dess möjlighet att fungera som ett verktyg för svenska kommuner i plan- och exploateringsprocesser.Sedan ett par år tillbaka pågår de första projekten i Sverige där BREEAM Communities används. Företagen Diligentia och PEAB var först ut att använda verktyget vid utvecklingen av sina stadsdelar Masthusen och Varvsstaden i Västra Hamnen i Malmö.Uppsatsen utgörs i första hand av en kvalitativ intervjustudie med anställda vid Diligentia, PEAB och Malmö Stad, vilken genomfördes våren 2012. Studien kompletterades med två intervjuer med anställda vid Norrköpings kommun, detta eftersom Norrköpings kommun vid tidpunkten för intervjuerna, övervägde en användning av certifieringssystemet vid utvecklingen av stadsdelen Saltängen. Intervjustudien tar utgångspunkt i intervjupersonernas erfarenheter och tankar kring BREEAM Communities? inverkan på arbetsprocessen och vilka hållbarhetsaspekter som hanteras inom de två projekten i Västra Hamnen.

Denna rapport behandlar utvärdering av urbana ekosystemtjänster på stadsdelsnivå. Eftersom ökad urbanisering leder till ökad belastning på urbana ekosystem är det viktigt att både exploatering och etablering av grönområden sker på ett hållbart sätt där ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer inkluderas. Detta kan delvis uppnås genom att villkor i verktyg och certifieringssystem inkluderar aspekter för urbana ekosystemtjänster. Det undersökts hur certifieringssystemen BREEAM Communities och CASBEE for Urban Development samt verktyget Grönytefaktormetoden behandlar sådana urbana ekosystemtjänster. Analysen utgår från en föreslagen kategorisering av urbana ekosystemtjänster.

I dagens samhälle fortsätter inflyttningen till städer att växa och Stockholmsregionen fortsätter att förtätas. Detta medför att nya stadsdelar måste inkorporeras i redan befintliga. Arenastaden är en ny stadsdel som utvecklas i Solna som är en tätort i Nordvästra Stockholm.Att skapa nya stadsdelar för människan är viktigt för att uppnå en social hållbarhet. Det är även viktigt att ta hänsyn till omgivningens åsikter när nya stadsdelar inkorporeras i redan befintliga. För att uppnå en god stadsutveckling är en viktig faktor att det finns ett fungerade samarbete mellan de inblandade aktörerna.För att undersöka Arenastadens utveckling ur ett stadsplanerings- och samarbetes perspektiv har följande utförts.

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

Detta examensarbete handlar om hur ekosystemtjänster kan användas i planeringen och utvecklingen av urbana landskap. Ekosystemtjänster är de fördelar som vi människor får direkt och indirekt av naturen. I arbetet identifieras och utvärderas urbana ekosystemtjänster på ett kommunalt utvecklingsprojekt som ska exploateras för handel och bostäder, från öppen jordbruksmark. Människan är beroende av jordens ekosystem och de tjänster de genererar, men människan har i allt snabbare takt och i högre grad påverkat ekosystemen och cirka en tredjedel av jordens ekosystemtjänster är idag hotade eller överutnyttjade (MA 2003). En bidragande orsak till detta är den intensiva urbaniseringen och därför är det viktigt att ta hänsyn till ekosystemtjänster vid samhälls- och landskapsplanering.

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet BREEAM med fokus på processen och systemets effekter. I studien har pågående BREEAM-projekt i Sverige studerats för att undersöka vad som görs specifikt vid en BREEAM-certifiering, vad det kostar samt vilka nyttor en BREEAM-certifiering genererar.Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av miljöpåverkan i Sverige idag och förhoppningen är att miljöcertifieringar av byggnader kan minska miljöbelastningen. Studien visar på att det finns en växande efterfrågan på miljöcertifierade kontor och lokaler från hyresgästen trots att innebörden än är något oklar.BREEAM är relativt nytt på svenska marknaden och behöver fortsätta att utvecklas och anpassas. Ett svenskt företag, med en redan god intern byggstandard, behöver dock inte göra några större åtaganden för att nå ett bra betyg i BREEAM. En BREEAM-certifiering intygar att en byggnad håller en bra nivå miljömässigt, visar att företaget är på väg åt rätt håll och hjälper till att strukturera upp miljöarbetet under ett byggprojekt.

I arbetet med att bygga den hållbara staden får komplexiteten ses som en av de största utmaningarna. I takt med vetenskapens utveckling och alla nya forsk-ningsresultat blir arbetet dessutom hela tiden mer komplext. År 2007 nåddes brytpunkten då över hälften av världens befolkning var bosatta i städer. Den glo-bala urbaniseringen förutspås accelerera ytterligare och år 2050 förväntas ca sju miljarder människor vara bosatta i urbana områden. För att finna effektiva lösningar på de enorma utmaningar detta innebär, behövs nya sätt att tänka och nya verktyg för att hantera denna komplexa verklighet. Ex-empel på sådana verktyg är olika typer av hållbarhets- och miljöcertifieringssy-stem.

Idag finns det i Sverige fyra olika miljöcertifieringssystem. Miljöbyggnad, GreenBuilding, LEED och BREEAM. BREEAM är det som är bäst lämpat för vår studie. Rapporten kommer att undersöka om BREEAM är tillräckligt omfattande för att avgöra den verkliga energiåtgången och miljöpåverkan för aluminium-, PVC- och träfönster. Rapporten visar att BREEAM är tillräckligt omfattande vid materialbedömningar, dock finns det en risk att man får ett sämre betyg då BREEAM vanligtvis arbetar med att göra en genomsnittlig bedömning av olika fönstermaterial. Därför kan man som individuell leverantör få ett sämre betyg än vad man kanske förtjänar.Efter jämförelse mellan de olika materialen visar det att aluminium har mest miljöpåverkan vid en primärtillverkning.

Denna studie har utförts med avseende på förvaltning av byggnader enligt BREEAM In-Use, som används för miljöcertifiering av befintliga byggnader. Rapporten är inriktad på aspekterna av att certifiera en byggnads förvaltning samt den verksamhet som förs inom denna. Kopplingen mellan brukaren och förvaltaren är väsentlig för att säkerställa att man uppnår de krav som BREEAM ställer. Ett hjälpmedel för att främja denna kommunikation mellan dessa parter är de gröna hyresavtal från fastighetsägarna, som har visat sig vara en nödvändig länk. Det har visat sig att befintlig förvaltningsmetodik behöver utvidgas i dess rutiner och att kunskap om BREEAM är nödvändig inom förvaltningen.

För att främja hållbar byggande har det nu i drygt 20 år funnits olika certifieringssystem där byggnaders funktion och utforming betygssatts enligt olika hållbarhetsaspekter. På senare år har detta utvecklats till nya certifieringssystem som tar ett mer övergripande perspektiv och tittar på hur planeringen av hela stadsdelar är gjord. Ett av dessa certifingssystem för stadsdelar är BREEAM Communities som har utvecklats i England men som håller på att anpassas för svenska förhållanden. Som ett steg i processen för att genomföra svenskanpassning har Sweden Green Building Council (SGBC) genomfört ett tjugotal workshopar där olika svenska stadsutveckingsprojekt har testats mot den brittiska versionen för att se vilka problem och skiljelinjer som uppstår när ett brittiskt certyfieringssystem appliceras på svenska sammanhang. Med syfte att öka kunskapen om varför kommuner ska intressera sig för att certifiera planeringen av en stadsdel enligt BREEAM Communities presenterar denna uppsats resultatet av samtal med personer som medverkat vid, och analys av dokumentationen från dessa workshopar. Utifrån detta har tre stora kategorier av mervärden kunnat identifieras, vila ställer väl överens med de som tidigare liknande forskning hittat.

The purpose of this thesis was to study the importance of virtual communities for independent record companies. It also aims to examine how these companies use virtual communities in their marketing activities and how to gain competitive advantages by working with virtual communities. A case study based on interviews was conducted with managers from two independent record companies, Music Is My Girlfriend Recordings and B&B Records. Our study has shown that virtual communities are important for independent record companies as tools for finding and addressing the right target market. Useful information about the members of these communities can easily be gathered with the use of the various search options that are available.

Virtual Communities is an increasingly common phenomenon on the Internet. Most of the Virtual Communities are operated and maintained on a non-profit basis with a direction towards entertainment. However, as more state administrated and commercial services become web-based, we believe that the number of Virtual Communities with a community-based or commercial direction will increase in a near future. In this thesis, we describe our participation in, and studies of, a number of Virtual Communities with focus on the IRC-channel ?3dfxsweden?.

This is an essay about gated communities and their impact on society. The key questions of my essay are: why people choose to live in gated communities; how the city is impacted by gated communities and what the difference concerning the reasons and impact of gated communities in Florida and Sweden is, and what this difference might depend on. I am using postmodern urbanism as a starting point, and I look closer on Edward J. Soja?s theories about the postmodern metropolis.

The technical achievements that have occurred in recent years have led to a greater use of the Internet around the world. Today, more and more people are using virtual communities, a place where communication occurs with people who have similar interest. Due to the option of being an anonymous user, the concept of trust plays a big part in how virtual communities are working. It is therefore of interest to investigate how trust develops between users in virtual communities. This report asks the following question:"How is trust formed between users at a virtual community?"A qualitative and netnographical study was conducted to answer the question above.